Tandlossningssjukdomar (parodontit) drabbar 40 procent av befolkningen. Den som drabbas riskerar dessutom att utveckla flera olika allmänsjukdomar.
Parodontit är en inflammationssjukdom som leder till att tänderna långsamt eller snabbt lossnar genom att deras fäste i käken förstörs. Det inte alla känner till är att det finns en koppling mellan parodontit och vissa allmänsjukdomar.
– Om man har en tandlossningssjukdom kan det leda till att man utvecklar exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, impotens, lunginflammation eller graviditetskomplikationer. Även vid reumatiska sjukdomar, demens, osteoporos, Parkinson med mera utgör parodontit en möjlig riskfaktor, säger Konstantin Sarkissov, specialisttandläkare på Tandvårdens kompetenscenter i Luleå.
Han tillägger:
– Allt fler vetenskapliga bevis pekar också på att dålig tandhälsa kan vara en potentiellt dödlig riskfaktor.
– Det händer att vi upptäcker allmänsjukdomar som patienterna inte vetat om. Det som händer i munnen är inga bagateller utan hela kroppen är ett och samma system, som hänger ihop, säger Anna Arespång som också är specialisttandläkare på Tandvårdens kompetenscenter i Luleå.
Hon tillägger att samtidigt som parodontit kan leda till en rad allmänsjukdomar kan det också vara det omvända förhållandet – att dessa allmänsjukdomar leder till tandlossning.
Allt fler studier
Det är inflammationer i vävnaderna runt tanden som kan leda till att en tand lossnar.
– Om man har ett sår på armen kanske man snabbare gör något åt det, men om man blöder i munnen är det inte alltid man inser att det kan vara en allvarlig muninflammation, säger Anna Arespång.
Hon menar att sambandet mellan tandlossning och allmänsjukdomar länge varit känt, men att det på senare år kommit allt fler studier som tydliggör det.
– Fortfarande finns det bristande kunskaper, även inom vården. Därför har vi en viktig roll att sprida kunskaperna vidare.

Komplexa orsaker
40 procent av befolkningen i världen drabbas av parodontit – och tio procent får allvarlig tandlossning. Debuten sker oftast vid 37-40 års ålder.
.
– Det kan vara beroende av exempelvis hur tänderna står, bakterieflora, socioekonomisk utsatthet och stress. Ofta är det knutet till livsstil och tobaksbruk är en vanlig riskfaktor, men samtidigt kan en del röka 80 cigaretter om dagen utan att drabbas. Det beror på att vi är olika känsliga, säger Anna Arespång.
Livslång uppföljning
Ärftlighet är en annan faktor. I ungefär 50 procent av fallen finns en ärftlig komponent.
De är tydliga med att om man väl har drabbats av parodontit är det oerhört viktigt att hålla den i schack. Ofta kan de behövas hjälp av en tandhygienist.
– En kronisk parodontit kräver livslång uppföljning, säger Anna Arespång.
Digitalt stöd
Flera verksamheter inom TKC har tagit fram ett digitalt stöd som komplement till deras ordinarie verksamhet och nu håller även parodontitteamet på att göra det. Därigenom behöver de inte åka ut lika ofta i länet samtidigt som de snabbare kan ge stöd.
– Det finns ganska mycket vi kan bidra med på distans, säger Anna Arespång, som hoppas att den digitala lösningen ska vara i gång under hösten.
– Det är en viktig del i vårt arbete med en mer jämlik och lättillgänglig specialisttandvård, inflikar Konstantin Sarkissov.
Text: Region Norrbotten
Foto: Region Norrbotten, Freepik.com